Man skulle kunna tro att du bara var skit,
Men du var också min elit

Du var den första som tog min mamma i hand,
Sen hade du rott allt i land
Du visste hur man gav goda intryck,
för att sen bjuda på din trolldryck

Jag tyckte om ditt leende,
Men jag försvann i ditt seende
Jag älskade hur du så ofta drog mig tätt intill,
Fram till början på april..

Hur du fokuserade hela ditt liv kring mig,
Men så lite på dig

Jag vet inte vilken tanke som är värst,
Att stanna kvar som om det vore färskt

Att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt,
Så en annan blivit stjälpt

Eller att medge,

Utan dig blir livet,
Det största tvivlet

Det hade varit vi, om det inte vore för alla andra,
Fast dom kan vi inte klandra

Utan dom, hade jag stannat kvar,
I ditt kontrollerande förvar