Och där ligger du med armarna som ett kryss
Irriterad över det jag sagt nyss
Det är nu jag egentligen vill ge dig en kyss
Istället säger jag inte ett knyst

Jag saknar hur du en gång försökte lyssna och förstå
Men viljan saknas måste jag påstå

Du kan få komplimanger och fina meningar att låta negativa
Som om jag sade något dumt om det attraktiva

Jag ser inte min tystnad som någon bräcklighet
Styrka är att kunna välja hastighet

Du lärde mig att vara ensam genom din frånvaro
Men min kylighet kommer från sårskador

Du undrar varför jag är så fåordig
Jag har lessnat och själen känner sig vemodig

Om du kallar mig galen så har du säkert rätt,
Skulle du känna dig oskyldig när du ser ditt självporträtt?