Nu till helgen får jag min första lediga helgdag sedan slutet på juni.. Jag har jobbat varenda helg, så nu klappar jag mig själv på axeln och tänker att snart är det Höstmarknad, Huddinge, Näringslivsgala, Julbord, och slutligen… Thailand.

Jag drömmer mig bort, till en finkornig vit strand, med en mysig liten bar alldeles intill havet, som tänder sina färgglada ljuslyktor om kvällarna, hängandes där mellan palmerna.

På kvällen tänds grillen för de hungriga, och någon lokal snubbe sitter med en cigarr i mungipan och plingar på sin gitarr.

Hans musik är skön, och ger feeling till bargästerna som ställer sig upp och dansar barfota i sanden..

Där står jag. Med saltvatten i mitt utsläppta hår, som uppfattas tovigt, då jag just klivit upp från havet och snabbt dragit på mig en kjol över bikinin. Där står jag. Med en nyköpt paraplydrink, i en halv kokosnöt. Där står jag. Förmodligen med första gradens brännskada. Men det är lugnt. Min hud kommer bli van det varma och fuktiga klimatet efter några veckor, eftersom jag bor där nu.

Där står jag. Ensam. Fylld med positiva intryck, och känner mig starkare än någonsin.

Jag tror ja är någon annanstans..

Vart är jag egentligen?