Min pappa han är som fin…

Lite klumpig.. Men fin…

Jag skvallrar till mamma.

Mamma skvallrar till pappa..

Min bror ringer och frågar om jag skaffat pojkvän…..!!!!???

Vänta nu…!!!??? Haha.. Vaaa??

Min bror utbrister: ”Pappa var så glad… Och så förvånad att du berättade det själv till honom…”

”Vaaaa?? Men jag har inte pratat eller sagt något till honom!!?”

---

Dagen därpå…

”Vet du pappa…? Det är inte så Gräjt att du sprider sådana här rykten som inte är sanna…!”

Som en skamsen liten hund säger han…: ”Nääe.. Jag blev väl för glad.. Det kanske var mer önsketänkande…”

…Och där brast mitt hjärta…

Mamma skällde på honom också.

Men jag ser dig pappa. Jag förstår dig.

Var bara så tyst som du kan vara..

Jag älskar dig. ♥️